Le site de partage de la langue marquisienne
Te tohua niutavavā hou mea àva atu àva mai i te èo ènana
The new site for sharing the Marquesan language

Vue de la plage Vainaho et du Fort Collet, Taiohae, Nuku Hiva. René Gillotin, 1844.

Tau vaòniu

Écrit par

MOU KŌTŪÒMIA KĀKIU

http://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k4150716/f1.zoom

 

PEHE

https://auxmarquises.wordpress.com/page/16/

 

MOU PŪ HAAMEVAHA TEKAO

http://polynesie.la1ere.fr/emissions-radio/te-e-o-enana

http://radiomarquises.caster.fm/

 

MOU ATAVII ME I ÒTO MAI O TE PŪ NIUTAVAVĀ

Haamevahaìa ata a te Pū C.R.D.P.-Te haakakai o te Henua ènana (no te tau tōìki)

https://www.youtube.com/watch?v=a37-IarrUFA

 

TĪTAHI KĀPUTUÈO – ÈO FARANI – ÈO ÈNANA

https://fr.glosbe.com/mrq/fr/

 

TE TOHUA NIUTAVAVĀ O TE CODIM

https://www.codim.pf/mqm/te-keeetina/

 

Te nuiìa o te atavii taki èka a TAKANINI/POITI

https://www.youtube.com/watch?v=MnF-kLnsKfk

 

To te Henua ènana, a tū ! (atavii poto)

https://www.youtube.com/watch?v=o-CzuB4tX_g

 

ÈO ÈNANA

http://heitaa-felimataohu.blogspot.com/2009/09/pona-teao-no-te-hana-tuako.html?q=tuako


E TAHI PIIKA TAMA ÈNANA I TE HENUA FARANI

http://mavemai.e-monsite.com/quiz/mave-mai-et-les-marquises.html


TOHUA NIUTAVAVĀ A Emily Donaldson ma nā èo menike-farani-èo ènata

http://emilydonaldson.org/emblog/marquesannow/


A TATAU, A HAAÒKO i te tekao hakatu tahi poto « Te Peto » me te èo taki èka a Teve Kaiha « Ruu Paìoìo » (2000) :

(Ia tihe atu òe i àò o te tekao hakatu tahi, e ìte òe i te vaò haatutukiìa mea haaòko i te tekao hakatu tahi ; a tuku òe i te taa momo i ùka o hua vaò, a pata i te kēkē ìma oko o te kioè uià, a vae òe : « a peùa mā òto o tītahi koraihe kē » ; atii nei e koàka ia òe te tatau natoa me te haaòko i te tekao hakatu tahi.)

http://tahitinui.blog.lemonde.fr/category/langue/



A TATAU, A HAKAÒKO i nā mou tekao hakatu tahi « Te Kākaa », « Te Pua Kāùpe » me te « Te Keukeu ».


U patuìa e tītahi tōìki hāmani ènana/ènata ; u tatauìa e te mou tuhuka èo ènana. (Ia tihe atu òe i àò o te tekao hakatu tahi, e ìte òe i te vaò haatutukiìa mea haaòko i te tekao hakatu tahi ; a tuku òe i te taa momo i ùka o hua vaò, a pata i te kēkē ìma oko o te kioè uià, a vae òe : « a peùa mā òto o tītahi koraihe kē » ; atii nei e koàka ia òe te tatau natoa me te haaòko i te tekao hakatu tahi.)

http://tahitinui.blog.lemonde.fr/category/langue/page/2/


MOU HĪMENE KATORIKO MA HE ÈO ÈNANA

http://www.deezer.com/album/634544?provider=website


TE HAAVIVINIÌA I TE TAU IKOA TUMU O TE HENUA ÈNANA

https://kn0l.wordpress.com/472-2/

 

MEA NUI A TIHE MAI ...

 

Patuìa e Jacques Iakopo Pelleau.
U haatoitoiìa te patuhei vāàna i te tau
aahiìa a te Haè tuhuka èo ènana i te 20
/08/2022.

 

 

Comments